Vad är egenvård?
Egenvård innebär vård som en patient kan utföra själv med stöd från en anhörig eller en personlig assistent. Det kan exempelvis vara att personen måste ta ett ordinerat läkemedel, behöver lägga om ett sår eller utföra vissa övningar på ordination av sjukgymnast eller fysioterapeut, andningshjälp eller sondmatning. Egenvården leder till att människor kan leva friare utan att behöva ha så många kontakter med sjukvården. Syftet är att öka patienternas självständighet, integritet och delaktighet när det gäller den egna vården.
Vem gör en egenvårdsbedömning?
Egenvårdsbedömningen görs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom respektive område. Detta kan till exempel vara en läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Vilken typ av insatser som ska utföras i egenvården beror på omständigheterna och man tar alltid hänsyn till patientens hälsa och livssituation när bedömningen görs. Informationen ska införas i patientens journal. Den som gör bedömningen är också ansvarig för information, planering, dokumentation och uppföljning av egenvården. Det här betyder att den som berörs av egenvården ska få information om vad den innebär, liksom att de personer som ska hjälpa till med egenvården ska få rätt information. Om förutsättningarna ändras ska en ny bedömning göras och den ska därför följas upp regelbundet.
Egenvårdsintyg
Egenvårdsintyget är ett underlag för patiens ansökan om personlig assistans och det utfärdas av legitimerad sjukvårdspersonal som läkare, distriktssköterska eller fysioterapeut. Egenvårdsintyget intygar att det gjorts en bedömning att patienten själv kan ta ansvar för relevanta hälsoåtgärder. Om du som patient behöver hjälp med egenvården ska den som gjort egenvårdsbedömningen, till exempel läkaren som utfärdat egenvårdsintyget, samråda med vårdgivaren, som kan vara en anhörig eller personalen på ett boende eller i hemtjänsten.
Egenvård vid personlig assistans
Om du har personlig assistans på grund av exempelvis en funktionsnedsättning finns det möjlighet att få hjälp med egenvård från kommunen eller ett assistansbolag som du väljer själv. Utföraren kan även vara personal på en daglig verksamhet, till exempel. Den som utför egenvården har ansvar för att upprätta rutiner kring egenvården. Egenvård förutsätter att det inte finns någon risk för att patienten kan skadas eller drabbas av sjukdom. Det här är viktigt eftersom det kan innebära en viss risk med att lämna över hälso- och sjukvårdsinsatser till en patient. Man behöver även ta hänsyn till patientens kognitiva förmåga, eftersom den kan påverka möjligheterna till egenvård. Ett exempel är om patienten har en demenssjukdom eller förvärvad hjärnskada: då kan egenvård vara en möjlighet i ett tidigt skede då personen kan ansvara för vården eller själv be om hjälp.
Skillnaden mellan hälso- och sjukvård och egenvård
Hälso- och sjukvård innebär insatser som kräver medicinskt utbildad personal och omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Egenvård måste inte utföras av sjukvårdspersonal och i många fall kan till exempel de anhöriga ha lärt sig så mycket om patienten att de har kompetens att utföra uppgifter som vanligtvis kräver medicinskt utbildad personal. Det här är vanligt i situationer då en förälder hjälper sitt barn. Läs mer om att vara personlig assistent åt sitt eget barn eller annan anhörig.
